om änglar funnes

Jag fann en död fågel på min väg en dag.
Den låg där med vingarna fortsatt utsträckta.

Som för flykt.

Ännu en störtad ängel.

En som likt Ikaros flugit för högt, för våldsamt.

I sitt övermod.

I sin glädje.

Själv trampar jag vidare på min väg.

Gummistövlarna lämnar grova avtryck där jag vandrar fram

Imorgon ska också jag flyga.

Alltid imorgon.

Aldrig idag.

Man flyger så illa med gummistövlar.

Om otydlighet

Konturlösa dagar.
Ibland känner jag mig så.
Som att hälla knäcken direkt på bakplåtspappret.
Ingen form, ingen stadga och ingenting som håller emot.
Allt flyter ut till oformliga klibbiga plättar.

Skulle så gärna vara tydlig och skarp,
likt en silhuettfigur klippt ur den svartaste kartong.
Inte så här slö, plättig och suddig i kanten.
 

Perspektiv

Ljuset från solen tar lite drygt 8 minuter
på sig för att färdas från solen till oss.
Enligt Albert Einstein kan heller ingenting annat
färdas den sträckan lika fort.
Ljuset håller då en hastighet av ca 300 000 000 m/s.

Det är ohyggligt fort.

Åtta minuter.

Det är ungefär den tid det tar mig att koka ett ägg.

I staden

Det byggs i staden.
Lyftkranarna sträcker sig mot gråtunga skyar,
roterar i sin långsamma gnisslande regndans.
Ritar osynliga halvcirklar i dimman.
Någon har målat kranarna i gult för att muntra upp oss jordvandrare,
få oss att tro på solens återkomst.

Det kan kanske lura några, men inte mig.
Regndansare är de.

Undran i Januari

Snön är bara regn.

Isarna bara vatten.

Talgoxen sjunger om vår.

Jag drömmer om dagen,

vakar om natten.

Allt synes ur fas.

 

Sover björnen på rygg?

Bajsar Dolly Parton i skogen?

Elegi

 

Det blev min sista bild av dig.

Den jag kommer hålla kvar.

Du visste väl att natten nalkades,

att vintern snart var här.

Min vän, din plats på jorden står ännu tom.